Prøveforelesning og disputas i rettsvitenskap for Kristina Labba


 

Fil. Mag i rettsvitenskap KRISTINA LABBA, holder

PRØVEFORELESNING for ph.d.-graden i rettsvitenskap i Aud. 3 Teorifagbygget Hus 6,  fredag 9. februar kl. 10.15, over oppgitt emne:

 «Rettssubjektet for reindriftsretten etter norsk og svensk rett»

 

DISPUTAS

Fredag 9. februar kl. 12.15 i Aud. 3 Teorifagbygget Hus : 

Doktoranden vil offentlig forsvare for ph.d.-graden avhandlingen:

«Renskötselns interna organisering»

 

Bedømmelseskomité:

Professor Ernst Nordtveit, Universitetet i Bergen

Dosent Eivind Torp, Mittuniversitetet (Sverige)

Professor Jens Edvin A. Skoghøy (komiteens leder), UiT Norges arktiske universitet

 

Disputasen blir ledet av dekan, professor Lena Bendiksen, Det juridiske fakultet, UiT Norges arktiske universitet.

Velkommen! 

 

Resymé av funn og rettspolitiske forslag fra avhandlingen: 

Exempel på vilka centrala slutsatser jag har gjort och vilka förslag, de lege ferenda, jag har kommit med.

Jag har i kapitel 2 kommit fram till att det övergripande ändamålet med rennäringslagen, som ju är det centrala studieobjektet i avhandlingen, är att öka lönsamheten för enskilda inom renskötseln. Lagens övergripande ändamål har inte tidigare undersökts rättsvetenskapligt.  

Min undersökning i kapitel 4 visar att rennäringslagen erbjuder enskilda samebymedlemmar ett visst lagstadgat skydd mot att styrelse och bystämma kan missbruka sin makt, men att det inte är lika utvecklat som skyddet är i lagens förebilder, dvs i föreningslagen och aktiebolagslagen. Jag riktar kritik mot många av rennäringslagens associationsrättsliga bestämmelser, med grund i att de är oklara, väldigt mycket förenklade eller för att rennäringslagen helt saknar vissa av de regler som är centrala för minoritetsskyddet på associationsrättens område, såsom en generalklausul som har en kompetensbegränsande verkan i förhållande till styrelsen och bystämman. Avsaknaden innebär att samebymedlemmar saknar ett lagstadgat skydd mot att styrelse och bystämma kan företa rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem.

Min undersökning i kapitel 4 visar också att vissa av rennäringslagens associationsrättsliga bestämmelser inte är ändamålsenliga för en renskötsel som bedrivs inom siidor. Exempelvis ger inte rennäringslagen en siida rätt att tillvarata dess egna särskilda intressen i förhållande till myndigheter och tredje man. En konsekvens av det kan vara att siidan mister sin rätt att skydda och förfoga över rättigheter som tillhör den.

Sammantaget inverkar bristerna i rennäringslagens associationsrättsliga bestämmelser. negativt på både den enskilda samebymedlemmens och eventuella siidors rättssäkerhet inom samebyn.

Jämförelsen i kapitel 6, mellan rennäringslagen, den norska reindriftsloven och det samiska siida-systemet, visar att rennäringslagen skiljer sig från de andra i frågor som rör vilket subjekt som anses ha rätt till betesområdena och den interna organiseringen. Exempelvis fokuserar både siida-systemet och reindriftsloven i mycket större grad än vad rennäringslagen gör, på att det ska finnas en balans mellan betesland, renantal och antalet renskötselutövare.

I fråga om beslutsfattandet framstår siida-systemet som mest flexibelt och situationsanpassat, medan de två andra är formaliserade. De s.k. siida-samtalen inom siida-systemet synes kunna upprätthålla en nödvändig dialog och sammanhållning mellan medlemmarna på ett helt annat vis än vad de lagfästa och formaliserade årsmötena och styrelsemötena i ett renbetesdistrikt och en sameby förmår. 

I fråga om ekonomiska förhållanden har siida-systemet och reindriftsloven likheter, för enligt dem fördelas inte kostnader för renarnas skötsel på kollektiv nivå. Enligt rennäringslagen har den enskilda renskötande medlemmen däremot ett obegränsat personligt ansvar för samebyns kostnader för renskötsel, utifrån renantalet i dennes hushåll.

De lege ferenda/rättspolitiskt föreslår jag bl.a. att:

-          Rennäringslagen behöver ses över. Det framstår dock som otillräckligt att bara göra ändringar och lägga till nya bestämmelser i existerande rennäringslag för att komma åt bristerna i den. För det första är inte den föreningsrättsliga grunden som rennäringslagens associationsrättsliga bestämmelser bygger på, anpassad för äganderättsstrukturen inom renskötseln. För det andra synes inte den driftsform som rennäringslagen utgår från/är utarbetad för, vara uppfylld i praktiken, åtminstone inte i alla samebyar.

 

-          Olika bestämmelser om siidan i den norska reindriftsloven borde övervägas vid en framtida lagrevision i Sverige, även om det råder osäkerhet om siidans utbredning och form inom renskötseln i Sverige i dag.

 

-  Jag föreslår också att de renskötande medlemmarnas obegränsade ansvar för samebyns kostnader för renskötsel tas bort. Regelverket medför att en renskötande medlem riskerar att tvingas betala för kostnader som inte belöper på denne, men som i huvudsak gynnar andra medlemmar i samebyn.   

 

-   Reindriftslovens medlingsordning framstår som en god ordning för lösning av konflikter inom renskötseln.  

 Kristina Labba. 

 

 

Få utskriftsvennlig versjon ved å trykke på denne
Informasjon
     
Når:
09.02.18 kl. 10:15 - 15:00
Hvor:
Auditorium 3, Teorifagbygget Hus 6
Studiested:
Tromsø
Målgruppe:
Alle
Ansvarlig: